Till synes lägger jag in citat ibland, bitar av låtar etc, utan att förklara dem.
Jag kan inte alltid förklara heller, jag hör låten och en viss del fastnar på ett annat sätt. På ett speciellt sätt, därför använder jag mig av dem.
Det är fri tolkning, inte ens jag vet sanningen bakom det ibland.
Men det känns rätt, det känns äkta, det är jag.
Men orden sitter fast nu, jag kan inte använda mitt eget språk på det sätt jag önskar.

Jag är så trött. Fysiskt trött, psykiskt, kemiskt. Trött ända in i själen.
Försvinner bort igen, kortvarigt men märkbart (mina sporadiska hallucinationer får bli ett eget kapitel)

Jag behöver helgen nu, att bara andas, vila, finnas.