Jag hann ju inte vara hemma så länge innan jag hamnade i en svacka igen. Dock inte lika djup som sist och jag hoppas jag ska slippa det.
Jag sover bort tid, använder sömn som flykt.
Jag äter inte heller, bara en och annan måltidsersättning.
Vågen pratar om terapistörande beteende. Jag förstår ju det med, men hade jag varit fit for fight och mått toppen hade jag kanske inte behövt behandlingen heller. Kanke.

Idag blev en såndär dag så jag gjorde allt. Bildterapi på Vågen, hem en sväng innan jag åkte till Saari, för att sedan åka vidare och hämta ett paket och sen göra ärenenden i stan.
Nu slappnar jag av, hållit igång sen niotiden.
Känns iofs bra att fått det gjort, saker som väntat sen innan vårdtiden.

Jag måste lära mig att inte göra allt på en gång.
Jag vet att jag inte orkar, att jag förmodligen drar ner mig själv djupare.
Jag har verkligen inte tid att må dåligt, på måndag påbörjar vi en veckas semester i den stora 08-staden. Då finns ingen tid för varken panikutbrott eller utmattning.

Vila. Mat