Många kanske undrar sej varför i hela friden jag hamnade på bingo igår. Jomensåattee, min mor är bingofantast och är helt övertygad om att jag kan bli det med så hon bad så snällt att få bjuda med mej nångång och ja, snäll som man är så ställer man ju upp. Klart man hade väl lite förhoppning på vinst.
Det första som slår mej när jag ramlar in i lokalen är att inte en käft är under 70 bast typ. Hej PRO-möte. Fick nästan gå omvägar för alla rullatorer. Mina bordsgrannar var 90 resp 85 år. Jag kände mej ung haha.

Nåja, för att jag göra en lång historia kort så var det 13 spel, jag vann inte NÅT!
Eller ja, jag vann en Japp. På chokladhjulet.
Bingo är inte heller ett spel för nån med dålig nacke. Ouch. Sitta böjd över brickorna i nån som kändes som oändliga timmar (typ tre) var inte skönt för fem öre.
Lite dramatik där i mitten av all när en toalett blev översvämmad på våningen över och det började droppa från taket och ut i den stora taklampan. En del av mej hoppades väl lite på att spelet skulle avbrytas, "tack och hej", men närå.

Vi kom fram till att sist jag var på bingo var innan min syster föddes och hon är drygt tre månader ifrån att fylla 19.
Lovade mamma att följa med igen. Om ungefär lika lång tid. Då är jag nästan 48 bast och börjar platsa lite mer iaf, haha.

Kan även tillägga att jag kanske är lite glad att jag inte vann för skammen att behöva sitta där och ropa bingo så alla hör...tack men kanske inte ändå. Fast lite cash hade ju suttit fint.