Stop following me
2011-01-13 
18:07:36
Häromnatten drömde jag (igen!) att jag var (aktiv) anorektiker. Varenda känsla kom tillbaka, på gott och ont. Inte bara känslan av den där kontrollen man strävar efter utan även hur svag jag var, hur jag kämpade för att dölja det.
Tyvärr(!?) kom jag inte undan folket omkring mej, hur de vakade, frågade, tjatade. Allt det där som man får utstå.
För att göra detta kort så vaknade jag med känslan av att vara väldigt glad över att den perioden i mitt liv är över. Jag minns att jag i drömmen var väldigt nöjd över att ha en sån smal, benig kropp men i verkligheten är det inte alls lika charmigt. Eller vackert. I verkligheten kan man oftast inte ens se ATT man är smal. Jag kunde iaf inte det. Jag vill aldrig tillbaka dit och kämpar dagligen för att det inte ska bli så.
A reminder to myself:
This is my year!
border=0 alt=)
Jag är så glad att du synar ditt beteende i sömmarna, det är stort och du gör det så bra. Dina sviter, som att inte riktigt veta portionsstorlekar eller det där med att skriva en "normal" inköpslista är saker som också kommer ordna sig. Framtiden blir precis vad du vill att den ska bli.
Puss, jag älskar dig!!!
aajo, sånt måste jag ju lära mej men jag får ju bra hjälp med det oxå.
puss, jag älskar dej med!
Läskig dröm! Tur att du ändå kände dig stärkt och mer beslutsam om att inte hamna där igen när du vaknade! Detta är ditt år!
det är obehagligt. jag har ofta sådana drömmar, hur man går tillbaka som om självsvälten är en slags drog. jag vill krama dig.
du är stark och jag hoppas du aldrig behöver falla så långt ner igen.
(inget fjesk bara sanning)
kram, anna
uch vad hemskt. sökte på google efter en bild så dök du upp..
läste lite snabbt. men förstod inte om du hade annorexia? eller haft..
