Förra veckan hade jag en del risiga dagar, mycket likgiltighet och ett sorts vakuum som inte alls var behagligt. Jag hann bli rädd att jag skulle bli så pass sämre att det blev inläggning, men det var bara att försöka snap out of it. Arbeta åt rätt håll och inte ha så mycket katastroftankar. Ni vet, vi "borderlinebrudar" har ju gärna ett kaostänk, men jag börjar kunna styra det bättre nu.

Ingen inläggning är aktuell, finns ingen anledning nu heller då senaste dagarna varit bättre.

Jag är tyvärr lite för passiv och rör mig ogärna utanför hemmet. Förutom på helgerna när vi brukar gå till boendestödets lokaler och dricka kaffe och tjattra, så tar jag mig sällan ut på annat än hundpromenader. Det är trist och jag måste försöka bryta det men jag vet inte hur. Men skam den som ger sig, tillslut ska jag nog vara ute bland folk igen, speciellt nu när vädret börjar bli lite bättre och det känns trevligt att vistas utomhus.

 

Nåja, allt för mig nu. Ska försöka ta en paus i allt Greys Anatomy ovh skriva mer, både här och på romanen.

 

xoxoxo