disease

2010-09-19 16:08:33
Någon som står mej väldigt nära hjärtat håller på att vittra bort. En förut glad och levnadstark person håller på att falla samman.
Detta är något som smugit sej på de senaste ca 15 åren men som nu på sista tiden verkligen satt klorna i honom, trasat sönder honom.
Talet är nästintill borta, motoriken är förstörd, balansen, minnet. Det finns bara en spillra av det gamla kvar.
Problemen har växt fram. Efter hjärnkirurgi såg läget bättre ut, en viss livskvalitet visade sej, men det rasade fort.
Det skär i mej att se en rent igenom snäll människa som mår såhär, som tvingas leva såhär. Medicinering och omhändertagning. Att tvingas ta uppåt 40 tabletter om dagen och dessutom behöver påminnas per telefon att ta dom, för att minnet sviker.
Att en fantastisk människa nu befinner sej i förstadiet till demens, vid dryga 50 års ålder.
Det skär i mej att tvingas se hur hans dotter upplever detta, hennes enda stöttepelare, hennes trygga punkt, bara bleknar framför ögonen.
Att veta att nu bara kommer gå utför.

Så ser Parkinsons sjukdom ut.

Kommentarer
Postat av: maddiiish

min älskade pappa...

2010-09-26 @ 16:49:28
URL: http://maddiish.blogg.se/

REGLER:
- det finns inga regler. Just speak your mind.


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: