Jag kan inte förstå det. Det känns så enkelt att berätta att du är död, det känns helt omöjligt att förstå vad det innebär.
Finaste Malin, vi skulle ju ses i sommar.

1979.09.25-2011.05.21



detta är det sista Malin skrev

Bilden ovan är på min hand och den får representera vad som hänt mig de senaste tre dygnen. I söndags vaknade jag ju upp vrålförkyld som ni vet och på kvällen fick jag svårt att andas. Jag hade inga pengar på mobilen så kunde inte ringa pappa. Jag skulle bli tvungen att ringa 112. Det drog jag mig verkligen för att göra! Tänkte att jag väntar ett tag så kanske det blir bättre. Men såklart blev det inte det. Jag våndades verkligen att ringa, man känner sig ivägen eller hur jag nu ska beskriva det, ni hajar nog? Så jag ringde. Pratade med larmcentralen som sedan kopplade mig till ambulanspersonal. Och en kvart senare, som kändes skitlång, knackade de på min dörr. Vi åkte iväg. Jag blev kopplade till att kolla EKG och de tog en massa blodprover. En underläkare var skitsnygg ;) de misstänkte först att jag fått en propp i lungan. Och jag skickades på röntgen. Sedan var det en massa väntan. Och till slut blev jag inlagd på AVA - akutvårdavdelningen. Nu var klockan runt 4 på måndag morgon. Jag var svintrött, men kunde inte sova. Ett par timmar senare hade jag 39.2 i feber. Fick panodil och svettades ut febern. Senare på dagen åkte jag iväg på en ny lungröntgen, där de sprutade in kontrast i droppnålen, se bild. Och när jag var klar så spydde jag rakt ut där jag låg på rygg. Det berodde på att kontrasten gjorde så jag fick en rejäl smak av järn i munnen. Men ändå inte lika hemskt som förra gången då nålen sprack, det gjorde verkligen svinont! För att göra en lång historia kort så har jag fått en infektion i lungorna och har fått utskrivet en massa mediciner, bla luftrörsvidgande, bricanyl, pulmicort, panodil, coccillana, penicillin, kortision - som btw gör mig svinhungrig, slemlösande och ja, det var nog allt. Idag blev jag utskriven. Trots att jag hade min febertopp i morse med 39.4 grader. Men läkarn sa att de inte kunde göra mer nu. Nu är jag hemma hos mina föräldrar som tar hand om mig som den prinsessa jag förtjänar att vara nu :)

kan fortfarande inte förstå det. vila i frid, vackra, omtänksamma malin!

nej det är svårt att ta in, verkligen

Hon luras kanske bara med oss? Hon är inte död på riktigt. Hon får inte vara det!!! Vem ska då prata med oss när vi inte kan sova och stötta oss och vem ska lägga upp alla knasiga bilder på bdb och designa snygga hemsidor och vem ska vi älska så mycket för att hon är så underbar rakt igenom? NEJ jag vägrar gå med på det hära!!!!

ja eller hur! snart kommer det ett sms "boh, gick ni på det där".

det är inte okej. alls!

Jag har strukit hennes kalla kind så jag kan inte leva på hoppet att detta inte skulle vara sant =( Hon var så fridfull där hon låg och "sov".

Catti...åh. finner inga ord. det är nog vad man behöver göra för att kunna förstå helt. För mej är det fortfarande svårt

Klickade in mig hit från Andies trädkoja och möttes av ett sorgeinlägg. Beklagar verkligen och hoppas att det känns bättre snart.

barnens hjältar :Tack!!