Ångesten har tagit över mig idag. Jag har psykolog tid och det kan ju tyckas vara lämpligt just idag men jag känner mig paralyserad. Jag har ingen aning om hur jag ska lyckas ta mig dit. Jag vill även på Konstnässhopen men det är samma problem där.

 

Åh, jag orkar inte. Krypningar i kroppen av skenade ångest. Jag nyper mig själv i benen men det hjälper inte. Är ensam hemma och har självdestruktiva tankar men jag måste visa min hjärna att jag är starkare, att jag kan stå emot.
Jag måste kämpa för att orka. För att orka vara jag