Det är nu nio månader sen min senaste trip till psykstugan men det är i princip ETT ÅR sen jag lyckades bryta mig fri från en ond cirkel av inläggningar och det är jag glad över. 

Jag vill att mitt liv ska innehålla mer än så och et vågar jag påstå att det gör nu. 

Började sortera ut skräp idag. Vi tar vårt pick&pack och flyttar i aug och vill rensa ur allt bös&bråte innan vi packar. Vi börjar om på ny kula helt enkelt och fuck sentimentalitet. 

 

I'm going home

to the place where I belong
And where your love has always

been enough for me

(tänk bort lite detaljer bara Behåll möblerna bara. )

 

We'll rise again

Du är fantastisk och jag vill leva, jag vill dö med Mary. Men vi lever i alla fall 70 år till va?

Dearest, måste utan att försöka låta som något klyshigt blähä säga att jag är sjukt stolt och lycklig över dina framsteg. Jag minns inte riktigt när jag började följa din blogg men antar att det var på senhösten och att vi hookade upp några månader före jul, och det är en sådan enormt, ofattbart HUGE skillnad. Du har strålat och glänst länge nu och i dagsläget är det helt galet hur mkt du skiner, utstrålar äkta glädje och är en sådan lysande, underbar punkt för alla i din omgivning. You have such a beautiful mind and soul och att följa dina uppdateringar och ta del av din glädje och framtidsplaner, det är seriöst det som gör mig lyckligaste i mitt liv just nu <3