livstecken
Blir ett kort inlägg. Uppdateras sällan då jag bara har mobilen här. Ja här som i F42, avdelningen jag spenderat way too much tid på.
Men jo jag får hjälp men de kan tyvärr inte bara trolla mig frisk.
Ska försöka uppdatera mer
<3
Men jo jag får hjälp men de kan tyvärr inte bara trolla mig frisk.
Ska försöka uppdatera mer
<3
quickie
Det kommer bli mer bloggar. Både om böcker och om livet. Men livet...jag vill beskriva det senaste 1 1/2 året och det blir mycket.
har inte den kraften just nu.
Det kommer
Andie, filar på recensionen =)
har inte den kraften just nu.
Det kommer
Andie, filar på recensionen =)
...
Ska kämpa som aldrig förr
Hjälpa inte stjälpa
Leva
Mörkgrå
Vardagen är mörkgrå. Inte så svart att jag inte orkar med men tillräckligt mörkt för att göra det svårt. Depressionen lurar runt hörnet, ätstörningen vrålar i mitt öra och ångesten tar över min kropp.
Men jag lever. Jag klarar det. Än så länge. Jag måste klara det, det finns inget alternativ.
Min dator är mer eller mindre död, känns trist då jag hade tänkt försöka skriva i veckan. Får se om jag lyckas ladda upp den lite.
Färdigheter
Andas
Kontroll
Vlog:Nya böcker
En trött men glad Mary efter bokbytardag på Ålidhem centrum
You and I
Film: You and I (finding Tatu)
Låt. You and I
Band: Tatu
kontentan. Asbra
PMS bloggen
http://patiemarysaari.blogg.se/
Vlog: PMS
Vlog:på väg till Susanne
Att göra
Kedjetäcke
Apodos
Nätverksmöte
Läkarsamtal
Saker jag måste styra upp asap. Jag har nästan aldrig koll på när mina mediciner tagit slut därför skulle apodos vara purrfect. Resten ja, bra att ha fixat. Så ser min närmaste agenda ut i alla fall.
Men idag är det pysseltorsdag med PMS, veckans höjdpunkt. Tur att jag inte bor vägg i vägg med konstnärshopen, jag skulle ju fylla på förrådet varje torsdag.
Anyhow, jag mår rätt okej. Även om ångesten ibland infinner sig så är det inte längre panikångest, jag börjar inte krampa och gråta som innan. En dag i taget
Kort
Svar
Hur har det gått med boken, släpptes den eller kom det i skymundan av inläggningen?
Boken är på gång men det är vulkan som jobbar långsamt, inte jag eller pga inläggningen.
Har inläggningen hjälpt dig att må bättre?
Jag har kommit ner på jorden iaf och justerat mediciner som gjort mig mer sjuk än frisk. Så jo, vissa delar har jag fått ordning på, andra finns kvar men på en hanterbar nivå. Men tanken på panikångesten skrämmer skiten ur mig, fullkomligt vidrigt.
Har du/ni kommit fram till något sätt för dig att jobba för att hantera din ångest istället för att lägga in dig hela tiden, det måste vara tärande att åka in och ut och inte särskilt långsiktigt?
Jag (Vi) jobbar på att hitta en ny approach för ja, det tär väldigt mycket, på oss båda. Jag måste inse att jag kan ta mig igenom ångesten utan avdelning, jag å psykologen får hitta ett annat sätt att arbeta oss framåt. Är sugen på att testa KBT, tror det skulle kunna hjälpa. DBT har hjälpt men känner att jag behöver något mer utöver det.
Känner du dig motiverad till att bli friskare?
Absolut.
OCH:
När ska du och Saari gifta er??
Haha jadu, det blir när vi är rika å friska och kan ställa till med ett hejdundrandes bröllop
Hej! Jag undrar vad du får för hjälp på avdelningen, mer än mediciner? Hur ser en dag ut där på ett ungefär?
Stöd genom panik attacker, vårdplanering för den tid man ska vara där (svårt att säga ibland)sover, äter, får mediciner, går på arbetsterapin, pratar om det jobbiga med sitt vårdlag, jobbar fram nya strategier för att ta sig framåt
back again
Som ni märkt har bloggen legat nere i en månad, pga av en inläggnings så jag tänker vi kör en frågestund om senaste tiden
The hell in me
Bang! Det kom från ingenstans.Paniken, gråtern, kramperna. Allt var över mig.
I över en timme hyperventilarde, grät och skakade jag.
Många självdestruktiva tankar susade genom mitt huvud. Var var förnuftet?
Men jag kunde inte skada mig. Jag hade visserligen ingen respekt för min egen kropp men jag hade respekt för Saari, hon ska inte behöva ha det hemma.
Jag kunde inte heller överdosera Xanor, för jag kan bli utan. Alltså, vården kan börja misstro mig och dra in medicinen. Oavsett orsak så klarade jag mig igenom det men stöd från olika håll.
Nu kommer jag ha träningsvärk i alla krampande muskler, men jag överlevde, jag lever.
The Pretty Reckless: Kill me
Nytt från The Pretty reckless. Singeln kill me är först ut från det nya albumet
Fest på våran balkong (eller trapphus)
Halv ett i natt vaknade jag av att grannarna hade flyttat ut sin fest till trapphuset. Folk ryckte i dörren och det hoppades och skrålades. Nyvaken och förbannad gick jag å öppnade dörren för att mentalt spöa skiten ur dem. (eller bara be dom dra åt helvete)
Fulla människor kan tydligen inte hajja att det finns de som INTE är fulla en lördag, som faktiskt SOVER halv ett på natten. börjar bli ganska less på detta eviga festande i vårt trapphus.
Sovit runt 5h i natt. Vi får se hur dagen blir.
Grannarna, I hate you
Update: Givetvis, en spya på köpet....
Utdrag
Glögg och scrapbooking
Ikväll kommer Maria och Patrice för pyssel och glöggprovning. Vi har äpple, aperlsin, choklad, chillichoklad och hjortron. Nom.
Jag ska pyssla på i min scrabook enbart ägnad till jane-relaterade grejer
Hade en disskussion igår vilket ledde till massa skrivideer. Åh jag gillar när det bara rullar på.
Sovmorgon till strax efter tio idag. Tack tillfällig medicinering, jag behövde sömn om så lite kemisk. Jag är utvilad iallafall vilket var det relevanta.
Puss på er XD
Dagen so far
Knatade iväg till Vågen idag, de skulle få två julkort. Stannade på kaffe, kramar och allmänt prat. S frågade om jag säljer mina kort och jag svarade att det inte brukar vara så. Dock fick jag 5 kort sålda, så 150 kr. Var lite oväntat men kan mina kreationer glädja andra så är det ju roligt.
Träffade även min way far back terapeut, hon kramade om mig och berömde mig för reportaget och hur duktig jag blivit. Känns roligt att faktiskt få cred för hur mycket man jobbat med sig själv. Sen var hon väl mallig över attt ha varit nämnd två gånger :)
Dagen har varit bra, trots att jag vaknade typ 5.25. Varit bra dårå, inte så mycket nu, jag har en del saker jag måste reda ut och ta hand om men små steg så ska jag nog lyckas. En liten förbättring är iallafall bättre än ingen.
Haft enorma självskadeimpulser idag men jag har tänkt på Saari, på mig själv och vet att det inte löser något, snarare tvärtom. Jag vill inte längre försöka "lösa" mina problem genom självdestruktivt beteende.
Lugnare nu iallafall
Jag i väntan på Erica, journalisten