We are the Fallen
Hittade dessa idag så jag har inte hunnit lyssna in mej, men jag gillar soundet av det lilla jag har hört. Låter ju väldigt Evanescence men det var väl kanske inte helt otippat.
The Cross
You've washed your hands, you've made that all too clear
You just keep on living this lie
You refuse to see, you're denying me
the cross I bear but you don't seem to care
Even Judas knew he had lied
I choose you
Som barn av 80talet uppskattar man verkli...
Som barn av 80talet uppskattar man verkligen munhåletermometern. Verkligen!
Casey Heynes
(okej man ska inte förespråka våld, blaah blaah, men kom igen. Jag förstår honom)
this and that
Egentligen var det kanske inte rätt dag att blogga nu iaf, jag är ungefär lika intelligent som en överkokt makaron, men men.
Förra veckan fick jag typ en släng av mild hypomani ( nej, jag självdiagnostiserar inte, jag beskriver känslan), jag pratade i ett, sov jättelite och orkade typ ALLT!
På psykologens inrådan klubbade jag mej själv med en zombiemedicin några nätter och kom lite försiktigt ner från den där jättehöga vågen.
Nu är jag istället helt vidrigt trött. Älskar verkligen denna underbara icke-balans.
Nåja, i lördags var det utgång, club Greyscale. Hade trevligt även om alkoholnivån steg lite mycket där ett tag.
Träffade en gammal mobbare och ställde honommot väggen. Gick sådär halvbra, för hans lag. han var dräggfull och försökte mitt i allt RAGGA på mej! Men lägg av va, jag står och berättar för honom vilken skithög han var och han raggar?
-Ångrar du dej då?
-Ångrar DU dej, säger han.
Vah? Tror han att vi har haft ett one night stand som jag försöker lirka mej ur nu eller?
Saari stod intill som en pitbull, redo att gå till attack när spånet blev för närgången.
Jag tror inte jag fick ut alltför mycket av händelsen, men det kändes bra i mej iaf, att faktiskt ha ställt honom mot väggen.
Btw, jag fick en av tio runners-up placeringar på makeup celebrity tävlingen. Jag är nöjd, det var mest roligt att göra det ändå
På förfest
Dance in the dark
Gräva runt i väskan efter ölpengar
Stilikoner
This is the new shit
(nej jag tänker inte färga håret svart även om jag vissa dagar kan få den impulsen)
En vacker vardag
Jag och Saari har firat 4 månader tillsammans. Jag fick tulpaner, en Alice in Videoland-platta (Outrageous) och en burk Ben&Jerrys med en stort 4a-ljus.
Det är fantastiskt att man kan vakna varje morgon och kära sej kär på nytt.
Annars spenderar jag dagarna med att lyssna på musik, jobba, läsa och se bra saker på tv. Det är chill helt enkelt.
En vacker vardag
The Unforgiving
Börjat lyssna in mej på Within Temptations senaste album The Unforgiving som alldeles nyligen släppts. Känner ju att jag måste hinna "plugga in" den innan spelningen.
Nåja.
Det låter bra, helt okej, dock en aning cheesy. Texterna håller väl ungefär samma standard men musiken känns väldigt...peppig? Närmaste beskrivningen jag kan komma utan att skriva poppig för så illa är det ju inte.
Inte illa alls egentligen, bara peppigt och lite oväntat. Arma Sharon kanske fick för mycket gravididetshormoner under inspelningen :P
Hur som haver så är det ändå ett album jag kommer att införskaffa till min samling.
Första singeln från The unforgiving
Somewhere
Anyhow, detta är låten Somewhere, där Sharon får hjälp av holländska Anneke van Giersbergen (som har sitt soloprojekt Aqua de Annique).
När två såna otroliga röster möts i olika stämmor är det bara för mej att plocka fram haklappen för jag degglar bokstavligen. Det är så...så..fantastic!!!
What have you done
Vissa låtar är helt enkelt bara mitt i prick
Would you mind if I tried to
You have turned into
my worst enemy
you carry hate that
I don't feel
What have you done
Always in the back of my mind
Your heart turns to stone
She comes at night when you're all alone
And when she whispers
Your blood shall run cold
You'd better hide before she finds you
Whenever she is raging
She takes a life away
Haven't you seen
Haven't you seen
The ruins of her world
Crucify
den där döden
Tänkte skriva lite om mina tankar gällande det, fast jag gärna undviker att ens tänka på det alls.
Det här med att vara rädd för döden eller inte. Jag vet inte hur jag ställer mej till det. Visst, jag hänger gärna kvar ett bra tag till, men är jag död så är jag det och kan inte känna rädsla eller för den delen något annat.
Vad händer när man dör? Alltså, i det ögonblicket.
Jag tror det handlar mycket om hur det händer.
Är man gammal och redo för döden, man har accepterat det så tror jag säkert att man kan se den där ljusa tunneln folk pratar om, man kan höra änglakören och allt det där.
Blir man däremot brutalt överfallen, knivhuggen och lämnas att förblöda så tror jag nog man kan mötas av demoner, clowner och en och annan teletubbie och inte alls känna att döden är alltför charmig.
Själv tror jag nog inte att det händer speciellt mycket alls. Man somnar nog bara in, förhoppningsvis efter man har levt klar sitt liv och känner sej nöjd. Jag hoppas i allafall att det kommer att bli så för mej.
Jag vill dö hemma, i min säng när jag är gammal skrynkeltant :)
Within Temptation
I brist på riktig Within Temptation-spelning igår (den är framflyttad till 26 oktober) så kollade vi på Black symphony-dvdn. Det är en spelning från Ahoy Arena i Rotterdam, 7 februari 2008. Det speciella med denna är oxå att de har en stor fet symfoniorkester på scenen med typ fyrtiotolv medlemmar. Oooh the chills.
Sharons röst är ju..ja jag vet inte vilket ord jag ska använda, jag blir helt mållös när hon öppnar munnen. De rena tonerna, klangen, hon har ett röstregister som får mej knäsvag
Helt totally awesome. Inte bara musiken, bara klippningen fick mej att få gåshud. Ljussättningen under hela spelningen var brilliant, bara en skön epilepsivarning.
Är man ett WT-fan borde man helt klart se denna spelning.
citat
Learn, live, hope
bilder från makeover
video: mary goes....
Puffens videoblogg
A new ending
Filåt Plupp :)
(iom att Pluppen har låst blogg bemödar jag mej inte med att länka, ni som vet ni vet)
så trött
Jag vet inte om jag ska vara allvarlig, rolig, sarkastisk...
Jag är så trött, så väldigt trött och ändå sover jag mest hela tiden. Jag fryser.
Så ja, jag antar att det är nåt galet nu, jag får bara vänta på att det ska passera.
På tal om sarkasmer. My lifesaver. Sarkasm och ironi räddar mej i alla lägen, när jag inte orkar vara positiv men inte heller vill gnälla.
Åker hem imorgon, är ledig på fredag, 2-årskalas på lördag. Mycket inplanerat i min väldigt trötta, mosiga hjärna.
Jag återkommer när jag har mer vettiga saker att skriva