Hemmaliv
Det är underligt att gå från överfull avdelning till ensam hemma. En tystnad man inte är van vid. Inga larm, inget prat, ingen som skriker. Det enda ljuden är katterna som spinner.
Annorlunda att vara helt själv.
(Saari är inlagd men det där får hon skriva om själv om hon vill det)
Ibland undrar jag vem av oss som är hemma. Var är hemma? Jag påstås vara hemma nu, jag får väl hänga på den teorin (då jag rent logiskt vet att jag bor här och inte på sjukhuset).
Ska kicka igång bloggen mer oxå
Städande Lolita
Min första tanke imorse (efter ggnnnfh) var att jag skulle städa.
Så nu har jag plockat undan grejer, organiserat, diskat, dammsugit och bäddat sängen. Sovrummet var kaos, min väska från psyk vad ouppackad och tog plats, men nu är den borta med. Badrummet ser ut som det ska, och köket har fått mer rena ytor.
Är egenligen bara att dammsuga soffan kvar men jag får så ont i ryggen så jag måste ta en paus.
Jag trivs när edt är städat omkring mig. Det är faktiskt värt det, Hur tråkigt det än kan vara att städa så är det skönt när det är gjort.
För övrigt har jag gått bakåt tio år i tiden och blivit tatu/lolitapoppare igen, haha. Bara att leta fram kjolen, knästrumporna och slipsen
all because of you
Skrivandet
Just nu känns det otänkkbart att Jane blir en trilogi. Att ens en uppföljare kommer skrivas. Jag har skrivit in mig i hörn, börjat med delar jag inte vet hur jag ska avsluta, tagit upp ämnen som jag inte själv bemästrar och tgror det kan bli bra.
Det kan det inte.
Har 19 sidor nu, känns som nio måste bort. Och jag måste göra en mer konkret plan över vad boken ska innehålla och gärna veta vad sjutton det är jag skriver om.
Men nu är jag febrig och mosig i skallen så det blir nog inget nu.
Å jag har kontakt med Vulkan, it's close now. varit mycket hinder på vägen men snart så står jag här med boken i handen
Back home
Where does one begin..
Efter ännu en månad inom slutenvård vill jag bara kräkas på avdelningen.
Next up är vårdplanering och krislista. Saker jag gör INNAN jag kastar mig iväg till mobila teamet för att bli inlagd.
De senaste 18 månaderna har iaf minst 8 (10?) av dem spenderats bakom låsta dörrrar. Det börjar kännas väldigt jobbigt när allt börjar med "när du var inlagd" eller "när jag var inlagd".
Jag kan ju inte säga aldrig mer men nu ska jag verklligen kämpa för att hålla mig hemma. Avdelningen är bra när det är kritiskt men inte flera månader. Man fastnar lätt och sen blir det en ond cirkel. Jag måste bryta mig loss från mönstret jag haft så länge nu. Jag måste inse att jag faktiskt har styrkan och sätten att kunna vara hemma även när det är tugnt.
Nu vill jag vara hemma och pyssla med sånt jag brinner för, skrivande, läsandet och scrapbooking. Jag vill njuta av friheten och kämpa för att behålla den
Waste management
Jisses, jag hade missat en hel tATu skiva, från 2009. Okej att jag inte varit superfan no1 sista tiden men ändå.
Smakprov. White robe
Sia och kristoffer
Sia och Kristoffer är Andrea S Vessmans första fristående ungdomsroman. Den var innehållsrik och lättläst. jag gillar att båda karaktärerna hade sin egen röst i egna kapitel, utan att det blev rörigt. Det var en typisk roman för just ungdomar med plugg, festande och kamratgäng och sådant tycker jag är mysigt men jag är väl kanske oldskool men jag har svårt för "facebookande, instagram och swipa på sin iphone". Telefon.Dator. Punkt.
Men jag antar att det är sådant språk som gäller i dagens böcker, på så sätt har Andrea förmodligen lockat den yngre generationen.
men som sagt, mysig atmosfär och bra beskrivingar, man kunde se det framför sig (fast där hjälper ju att man faktiskt sett Uppsala på riktigt).
Jag peppar för fler böcker från Andrea. Go girl
Hej, här har ni mig
Permission. Kom hem igår, åker tillbaka imorgon.
Det var nervöst första timmen....timmarna men det har gått bra. Så skönt att sova i sin egen säng.
Idag har Saari varit hemma oxå, vi har gjort om kaoset hemma till ordning och reda.
Hur går det då?
Jo, framåt skulle jag säga. Har mina sämre dagar och det kan växla från timme till timme. En skillnad är dock att jag blivit mer utåtagerande och sparkar omkull saker och sånt. Kanske inte i rätt riktning, men jag bli så sjukt arg när läkare bestämmer saker åt en och man har inget att säga till om.
Nåja. Saker kommer lösa sig. Det kommer bli bra.
En dag i taget...timme...sekund
livstecken
Blir ett kort inlägg. Uppdateras sällan då jag bara har mobilen här. Ja här som i F42, avdelningen jag spenderat way too much tid på.
Men jo jag får hjälp men de kan tyvärr inte bara trolla mig frisk.
Ska försöka uppdatera mer
<3
Men jo jag får hjälp men de kan tyvärr inte bara trolla mig frisk.
Ska försöka uppdatera mer
<3
quickie
Det kommer bli mer bloggar. Både om böcker och om livet. Men livet...jag vill beskriva det senaste 1 1/2 året och det blir mycket.
har inte den kraften just nu.
Det kommer
Andie, filar på recensionen =)
har inte den kraften just nu.
Det kommer
Andie, filar på recensionen =)