Ängeln
2011-06-29 
20:29:14
I'm sorry
For all the words I didn't say
It's too late
Cause now you're gone so far away
I feel like I'm lost
With nothing left but shattered dreams
I'm so lonely
I'm holding on to memories
But then I feel your love surrounding me
And it takes away the pain inside of me
I believe
I believe we'll be together
Another day
give it to me (1)Sorgligt
2011-06-28 18:30:52ja ni kanske minns inlägget "Mother Theresa". Vissa av er klickade er säkert vidare och läste det.
Idag satt vi ute och rökte och slappade i solen när vi ser ett äldre par komma släpandes på samme man, i samma tillstånd som sist.
Vi försökte prata med någon av dem men läget var ju som det var, de ville hellre släppa av honom först. Vi kände att vi helst satt kvar ute och avvaktade, ville se om de blev kvar hos honom någon längre tid.
De kom ut igen efter bara kanske 5 min och vi pratade ett slag med dem. De hade känt samma som vi, att man bara inte kunde lämna honom men att hela situationen var otroligt sorglig.
Skulle jag träffa på honom igen i det tillstånd att han inte själv kan gå vet jag att det bara är att ringa polisen direkt.
Sjukvårdare bryr sej uppenbarligen inte och han är ju en fara för sej själv.
Idag satt vi ute och rökte och slappade i solen när vi ser ett äldre par komma släpandes på samme man, i samma tillstånd som sist.
Vi försökte prata med någon av dem men läget var ju som det var, de ville hellre släppa av honom först. Vi kände att vi helst satt kvar ute och avvaktade, ville se om de blev kvar hos honom någon längre tid.
De kom ut igen efter bara kanske 5 min och vi pratade ett slag med dem. De hade känt samma som vi, att man bara inte kunde lämna honom men att hela situationen var otroligt sorglig.
Skulle jag träffa på honom igen i det tillstånd att han inte själv kan gå vet jag att det bara är att ringa polisen direkt.
Sjukvårdare bryr sej uppenbarligen inte och han är ju en fara för sej själv.
Looking back, again
2011-06-28 12:33:43Jag slökollade på Dr Phil igår och insåg att det handlade om två familjer med anorektiska döttrar.
Varningsflaggan dök upp, borde jag titta?
Kände att det kunde funka.
Att höra om familjernas sorg, ångest och vanmakt gjorde ont i mej. Hur alla påverkas av sjukdomen, inte bara en själv.
Man blir så förbannat egoistisk av sjukdomen, man ser bara sej själv. Det går inte att ta in att folk omkring en också lider.
Att se den ena tjejens alltför magra kropp påverkade mej på ett helt annat sätt än tidigare. Jag kände sorg och äckel.
Det är inte vackert, alls. Det är bara tragiskt att det blivit ett ideal, att så många strävar efter att få en sådan kropp.
När jag såg det kunde jag bara tänka på hur fruktansvärt dåligt jag mådde när jag var som magrast. Hur min hjärna inte fungerade, hur min kropp inte samarbetade med mej.
Det är inte värt det.
Att bryta sej loss från sjukdomen är inget man gör över en dag, det tar tid.
Dessa tjejer hade slagits mot sjukdomen i tio år.
Tio år!
Men ideal, ja. Tyvärr är det ju så, "Thinnner is the winner".
Ett tag i alla fall. När man fått den där magra kroppen man önskat sej så mår man så pass dålig och har en sån skev verklighetsuppfattning att man bara ser en stor kropp.
Man klämmer sej i huden och hjärnan omvandlar det till enorma mängder fett.
Det är sorgligt att minnas tillbaka. Såhär med facit i handen så var det inte värt allt slit, alla ångest, alla sömnlösa nätter. Den kontroll över min kropp jag hade i början var som bortblåst.
Klistrar in ett citat från min dagbok under den tiden
”men det skrämmer mej ändå lite hur fruktansvärt stark ana har blivit. Vilken jävlas makt hon har. HON skrämmer livet ur mej. Det var ju inte såhär jag ville ha det. Det var JAG som skulle ha kontrollen, inte Ana. ANOREXISKIT! Som jag ändå inte kan leva utan"
Hittade ett annat citat som får mej att förstå att jag måste ha dissocierat lite på den tiden också. Då visste jag inte vad det var, men jag visste att jag hade skapat Mary av en anledning.
”Lilla maria vill sova så får dumma äckliga mary vara uppe och göra vad hon vill. skitunge”
Kontentan av det hela är jag känner mej otroligt glad över att jag kommit så pass långt.
Jag har övervunnit den mest dödliga psykiska sjukdomen. Jag har en fungerande kropp och ett realtivt fungerande psyke när det gäller mat.
Jag förstår att jag behöver äta.
Varningsflaggan dök upp, borde jag titta?
Kände att det kunde funka.
Att höra om familjernas sorg, ångest och vanmakt gjorde ont i mej. Hur alla påverkas av sjukdomen, inte bara en själv.
Man blir så förbannat egoistisk av sjukdomen, man ser bara sej själv. Det går inte att ta in att folk omkring en också lider.
Att se den ena tjejens alltför magra kropp påverkade mej på ett helt annat sätt än tidigare. Jag kände sorg och äckel.
Det är inte vackert, alls. Det är bara tragiskt att det blivit ett ideal, att så många strävar efter att få en sådan kropp.
När jag såg det kunde jag bara tänka på hur fruktansvärt dåligt jag mådde när jag var som magrast. Hur min hjärna inte fungerade, hur min kropp inte samarbetade med mej.
Det är inte värt det.
Att bryta sej loss från sjukdomen är inget man gör över en dag, det tar tid.
Dessa tjejer hade slagits mot sjukdomen i tio år.
Tio år!
Men ideal, ja. Tyvärr är det ju så, "Thinnner is the winner".
Ett tag i alla fall. När man fått den där magra kroppen man önskat sej så mår man så pass dålig och har en sån skev verklighetsuppfattning att man bara ser en stor kropp.
Man klämmer sej i huden och hjärnan omvandlar det till enorma mängder fett.
Det är sorgligt att minnas tillbaka. Såhär med facit i handen så var det inte värt allt slit, alla ångest, alla sömnlösa nätter. Den kontroll över min kropp jag hade i början var som bortblåst.
Klistrar in ett citat från min dagbok under den tiden
”men det skrämmer mej ändå lite hur fruktansvärt stark ana har blivit. Vilken jävlas makt hon har. HON skrämmer livet ur mej. Det var ju inte såhär jag ville ha det. Det var JAG som skulle ha kontrollen, inte Ana. ANOREXISKIT! Som jag ändå inte kan leva utan"
Hittade ett annat citat som får mej att förstå att jag måste ha dissocierat lite på den tiden också. Då visste jag inte vad det var, men jag visste att jag hade skapat Mary av en anledning.
”Lilla maria vill sova så får dumma äckliga mary vara uppe och göra vad hon vill. skitunge”
Kontentan av det hela är jag känner mej otroligt glad över att jag kommit så pass långt.
Jag har övervunnit den mest dödliga psykiska sjukdomen. Jag har en fungerande kropp och ett realtivt fungerande psyke när det gäller mat.
Jag förstår att jag behöver äta.
Saknaden
2011-06-27 20:17:13Jag vet att jag inte skriver mycket om Malin numera men det betyder inte att jag inte tänker på henne, varje dag.
Den grymma verkligheten att hon faktiskt är borta slår mej gång på gång, det är lika tugnt varje gång.
Att hon är död fattar jag ju men vaddå borta? Vaddå aldrig kommer tillbaka?
Hur hände detta?
En ensam vit fågel satte sej på lyktstolpen häromdagen och såg mot oss.
Den satt där ett bra tag utan att göra något, den bara tittade sej omkring.
Malin, var det du? Ville du kolla läget?
Den grymma verkligheten att hon faktiskt är borta slår mej gång på gång, det är lika tugnt varje gång.
Att hon är död fattar jag ju men vaddå borta? Vaddå aldrig kommer tillbaka?
Hur hände detta?
En ensam vit fågel satte sej på lyktstolpen häromdagen och såg mot oss.
Den satt där ett bra tag utan att göra något, den bara tittade sej omkring.
Malin, var det du? Ville du kolla läget?
Mother Theresa
2011-06-25 18:28:55Juste, detta har oxå hänt.
Blogg...
2011-06-25 15:45:58Jaa, jag vet, jag är helt värdelös på att blogga. Inte direkt så att jag är fullt upptagen med annat heller.
Kan ju börja med att lägga upp bild på förlovningsringen. Dock är vår med bara en sten i mitten.
Kan ju börja med att lägga upp bild på förlovningsringen. Dock är vår med bara en sten i mitten.
(å andra sidan kanske det framgått av uppdaterade headern)
Nästa helg ska vi ha lunch med våra föräldrar så de får träffa varandra. Kan bli intressant men trevligt hoppas jag.
Igår var det midsommarfirande. parmiddag (!!!) med Lynn och Marcus. Finmiddag, findricka, fulsång och monopol.
(monopol ska vara tyfft)
Hade iaf en jättetrevlig kväll trots att jag kom tvåa i monopol. Säkert lika bra, Saari är en sjukt dålig förlorare, dock är hon lika dålig vinnare. Så fort hon kom över lite cash kom makt-vansinneskrattet haha. Lika bra hon vann, jag hade väl fått sova på uteplatsen om jag hade spöat henne. Kärlek gäller inte i spel :P
Detta blir helt meningslöst och skitnödigt. Jag lägger ner
Hur det kändes
2011-06-20 16:57:28Jag hade tänkt att jag skulle försöka förklara känslan i att fria till någon men jag tror inte jag kan, det var så stort och så plötsligt.
Inte att vi inte har tänkt på det, båda har vi kastat ett extra öga när nåtgot bröllopsrelaterat har dykt upp.
Sen var det bara stundens ingivelse. Jag såg det framför mej i någon sekund, det nästa jag vet är att jag står på ett knä med hennes händer i mina.
Jag hann inte ens vara nervös över ett nej, svaret kom så fort och så självklart.
Det bara virvlade i magen.
Sen dess har det mest varit miiihp. Iiiihp!!
Utöver det är jag bara typ borderline maniac.
GLAD GLAD GLAD!!!
Total lycka!
Inte att vi inte har tänkt på det, båda har vi kastat ett extra öga när nåtgot bröllopsrelaterat har dykt upp.
Sen var det bara stundens ingivelse. Jag såg det framför mej i någon sekund, det nästa jag vet är att jag står på ett knä med hennes händer i mina.
Jag hann inte ens vara nervös över ett nej, svaret kom så fort och så självklart.
Det bara virvlade i magen.
Sen dess har det mest varit miiihp. Iiiihp!!
Utöver det är jag bara typ borderline maniac.
GLAD GLAD GLAD!!!
Total lycka!
åh!
2011-06-20 08:47:31Att läsa alla kommentarer (även till in the looking glass). NI ÄR SÅ FINA! Tack för alla fina ord.
Det är kullerbyttor i magen, fjärilar gone berzerk typ.
Det är bra att le för hjärnan uppfattar det och skapar endorfiner och jox.
Så jag ler...
Utan att ens reflektera över det.
Jag bara ler. Ofta
Det som skaver lite är att inte kunna ringa Malin och berätta. Hon skulle ha tjutit av lycka!
Malin var en en de första som gav oss blessing (redan till mej när jag ville dejta Saari) och det skylle ha betytt mycket för mej att ha henne med nu, men jag vet att hon sitter på en trygg, vacker plats och skuttar av lycka, med ett sådant skratt som bara hon hade
Det är kullerbyttor i magen, fjärilar gone berzerk typ.
Det är bra att le för hjärnan uppfattar det och skapar endorfiner och jox.
Så jag ler...
Utan att ens reflektera över det.
Jag bara ler. Ofta
Det som skaver lite är att inte kunna ringa Malin och berätta. Hon skulle ha tjutit av lycka!
Malin var en en de första som gav oss blessing (redan till mej när jag ville dejta Saari) och det skylle ha betytt mycket för mej att ha henne med nu, men jag vet att hon sitter på en trygg, vacker plats och skuttar av lycka, med ett sådant skratt som bara hon hade
OHMYGOD!!!
2011-06-17 21:48:08Jag gick ner på knä!
Jag friade!
På riktigt!!
Hon sa JA!!
Jag friade!
På riktigt!!
Hon sa JA!!
Saari, 7 mån
2011-06-17 18:50:33Hur ska jag nånsin med ord kunna förklara min kärlek till dej. Det går inte för det finns inte tillräckligt med ord.
Du är mitt hjärta, du är mina lungor, du är mitt allt. Du är det vackraste, det finaste.
På 7 månader har du blivit den största byggstenen i mitt liv, min pusselbit, min orsak att vakna!
Du är mitt hjärta, du är mina lungor, du är mitt allt. Du är det vackraste, det finaste.
På 7 månader har du blivit den största byggstenen i mitt liv, min pusselbit, min orsak att vakna!
tjosan då!!
2011-06-17 18:23:49Efter mitt inlägg "what about them" tappade jag en bloglovin prenumerant.
Nån stackars suicidal människa som inte ville läsa det?
Nån som inte kunde ta sanningen?
Ja jag vet inte....
Nån stackars suicidal människa som inte ville läsa det?
Nån som inte kunde ta sanningen?
Ja jag vet inte....
In the looking glass
2011-06-17 16:13:36Kalla mej svag, kalla mej dum, skrik, skäll, slå mej, gör VAD FAN NI VILL, men nu väljer jag anorexin.
Den kommer aldrig att lämna mej helt ändå så varför i helvete hålla på att plåga sej själv hela tiden?
Har vidtagit vissa åtgärder redan, men skit i det ni.
Jag lägger ner mitt sk "friska liv" (som om nån nånsin trodde på det, hah).
2009-02-03
Jag minns fortfarande när jag skrev detta, hur jag kände, vad jag tänkte.
Anorexin kändes så djupt rotad att det inte fanns en chans att vinna över den, varför ens kämpa?
Trots det ville jag ju inte ge upp helt, det kan jag ju inte, jag vet uppenbarligen inte hur man gör så jag valde en plats på psykavdelningen.
Spenderade den tiden med att analysera mina egna tankar, försöka förstå varför jag var så fäst vid min svält, varför det var min strategi.
Att analysera sej själv är inte det lättaste, man kan bli helt ställd över hur man ens tänker, man anade aldrig att ens egna tankar kunde vara så otroligt skeva.
Här sitter jag i alla fall, drygt två år senare med en normalvikt, relativt friska tankar och mycket mer hopp än då. Jag har ett liv igen, jag har orken, motivationen.
Det har inte kommit gratis, jag inte äkt räckmacka in på friskhetens bana. Jag har fått kämpa, som alla andra som tagit sej ur en ätstörning eller annat destruktivt beteende.
Som jag har kämpat, fallit, slagit mej blodig men ändå rest på mej igen.
Jag öppnade mej och tog emot den hjälp jag blev erbjuden, jag slutade spotta psykiatrin i ansiktet. Framför allt slutade jag väl spotta mej själv i ansiktet.
Att förstår varför man har vissa beteenden kan vara ganska skrämmande, för det betyder att man måste ändra på saker man inte har en aning om hur man ska ändra på. Självanalys igen.
Det är svårt, men värt.
Jag är väldigt glad över hur pass långt jag kommit på den fronten.
Som jag skrev till Marielle så är det nog den bedrift jag är mest stolt över, att ha kickat anorexins röv.
Självklart smyger sej tankarna på ibland, men det är nog något jag får leva med. Jag kan hantera dem bättre nu, de tar inte över och jag är inte längre styrd av min ätstörning.
Nu ska jag bara få tummen ur och sätta beviset på min kropp, permanent i bläck, som en trofé men även som en påminnelse att inte gå tillbaka till det som var.
Den kommer aldrig att lämna mej helt ändå så varför i helvete hålla på att plåga sej själv hela tiden?
Har vidtagit vissa åtgärder redan, men skit i det ni.
Jag lägger ner mitt sk "friska liv" (som om nån nånsin trodde på det, hah).
2009-02-03
Jag minns fortfarande när jag skrev detta, hur jag kände, vad jag tänkte.
Anorexin kändes så djupt rotad att det inte fanns en chans att vinna över den, varför ens kämpa?
Trots det ville jag ju inte ge upp helt, det kan jag ju inte, jag vet uppenbarligen inte hur man gör så jag valde en plats på psykavdelningen.
Spenderade den tiden med att analysera mina egna tankar, försöka förstå varför jag var så fäst vid min svält, varför det var min strategi.
Att analysera sej själv är inte det lättaste, man kan bli helt ställd över hur man ens tänker, man anade aldrig att ens egna tankar kunde vara så otroligt skeva.
Här sitter jag i alla fall, drygt två år senare med en normalvikt, relativt friska tankar och mycket mer hopp än då. Jag har ett liv igen, jag har orken, motivationen.
Det har inte kommit gratis, jag inte äkt räckmacka in på friskhetens bana. Jag har fått kämpa, som alla andra som tagit sej ur en ätstörning eller annat destruktivt beteende.
Som jag har kämpat, fallit, slagit mej blodig men ändå rest på mej igen.
Jag öppnade mej och tog emot den hjälp jag blev erbjuden, jag slutade spotta psykiatrin i ansiktet. Framför allt slutade jag väl spotta mej själv i ansiktet.
Att förstår varför man har vissa beteenden kan vara ganska skrämmande, för det betyder att man måste ändra på saker man inte har en aning om hur man ska ändra på. Självanalys igen.
Det är svårt, men värt.
Jag är väldigt glad över hur pass långt jag kommit på den fronten.
Som jag skrev till Marielle så är det nog den bedrift jag är mest stolt över, att ha kickat anorexins röv.
Självklart smyger sej tankarna på ibland, men det är nog något jag får leva med. Jag kan hantera dem bättre nu, de tar inte över och jag är inte längre styrd av min ätstörning.
Nu ska jag bara få tummen ur och sätta beviset på min kropp, permanent i bläck, som en trofé men även som en påminnelse att inte gå tillbaka till det som var.
What about them?
2011-06-16 14:28:29Malin skrev en text på bilddagboken för ett tag sen som jag tycker är otroligt stark och viktig så jag tänker publicera den här nu. Nu kan jag ju tyvärr inte be Malin om lov, men jag är säker på att hon skulle vara okej med det.
What about the person that has to find your body, surrounded by blood?
What about the terror and pain that they’ll have to remember for the rest of their lives?
What about them having to feel guilty for being “too late" every day of their lives?
What about them holding your body and screaming in agony as they can’t even get the strength to leave you to get a phone to call for help?
What about the depression that you’ll leave them in?
What about them having to walk away, their clothes soaked in your blood and their tears?
What about them yelling at your paralytic body “Please live! I love you! I need you! Please."?
What about all the tears you’ll cause people that you aren’t even aware of?
What the fuck about them?
Life is so fragile, and we fight for it every day —even against our own hands.
When you kill yourself, you’re also becoming a muderer.
You’re killing pieces of the people who love you.
You’re tearing holes into their hearts that can’t even seal with time.
So what about them?
Svar del 2
2011-06-16 13:47:13Finaste Marielle kom med fler frågor så nu svarar jag på dem med.
1. När ska vi träffas nästa gång!
Bra fråga, väldigt snart hoppas jag.
Jag får la pallra mej till bushen snart om inte annat.
2. Vad är du mest nöjd med gällande ditt utseende?
Haha vem har jag sagt att jag är nöjd med nåt?
Nej, men mina ögon kanske. Och munnen
3. Vad är du mest nöjd över att ha presterat i livet so far?
Svårt du. Jag är nöjd över det dryga halvåret utan självskador,
jag är nöjd över att ha klarat över ett år med arbetspraktik.
Nej men mest nöjd är jag nog över att jag mer eller mindre
dödat anoreximonstret.
4. Hur går det med snusandet/rökandet?
Ja vad ska jag svara, det går jättebra. Röker och snusar dagligen,
helt utan problem. haha.
skrivkramp
2011-06-15 14:40:59Åh, vad jag hatar när orden sitter fast. När man verkligen vill uttrycka något men det kommer inte fram.
Jag VET att jag kan skriva, inte lika bra som vissa men bättre än andra.
Men så kommer spärren, då man inte hittar rätt ord, rätt formulering.
Det är så otroligt tröttsamt, för det som vill ut skaver, trycker, svider.
Det kommer väl....
Jag VET att jag kan skriva, inte lika bra som vissa men bättre än andra.
Men så kommer spärren, då man inte hittar rätt ord, rätt formulering.
Det är så otroligt tröttsamt, för det som vill ut skaver, trycker, svider.
Det kommer väl....
Dagsformen
2011-06-14 20:50:08Mycket motpoler bland alla känslor.
Resonemang vs logik
Vett mot vilja
och andra helt fantastiska paradoxer
Jag är speedad men tröttheten vinner
Jag vill sova. S.O.V.A
Jag behöver en paus från allt som händer.
Resonemang vs logik
Vett mot vilja
och andra helt fantastiska paradoxer
Jag är speedad men tröttheten vinner
Jag vill sova. S.O.V.A
Jag behöver en paus från allt som händer.
Svar!
2011-06-14 19:31:02Som vanligt var det bara Andie som inte var tråkig och kom med frågor så nu tänkte jag svara på dem
1. Vad har du för sommarplaner?
Jag har inga än så länge egentligen. Det blir nog en segelsemester med Saari och hennes familj, sen vet jag inget mer direkt nu. Förutm att chillaxa av bara den
2. När ska Puffen får gästblogga?
Får fråga den lille latmasken när han kan få nåt vettigt ur sej. Det kommer säkert snart
3. Kommer Missy tillbaka?
HAHA, jadu, hon ja. Jag ska försöka väcka liv i henne, hon är bra rolig hon
4. Vart är ditt favorit shoppingställe i Sth respektive Ume?
Uj, nu var det galet länge sen jag var i stockholm men punkstore är ju aldrig fel. Eller bluefox om man skulle vara rik som ett troll.
Umeå, tja...skopunkten? Haha. Även Lagerhaus, HM. Finns ju inte mycket kul här.
5. Senaste filmen/skivan/boken du köpt?
Köpa sa du ja....senaste skivan jag köpte var Light me up med Pretty Reckless. Böcker och film var så länge sen jag köpte, jag minns inte riktigt vad jag har handlat. Men jo, det var en Oates bok, Dödgrävarens dotter.
6. Kan du inte börja med dagens outfit?'
Det kan jag, även om det kanske inte blir varje dag, men finns intresset av att se vad jag har för kläder på mej så absolut :)
7. Kan du inte skriva mer sminktips?
Absolut. Håller själv på att lära mej mer och mer om smink så det kan bara bli roligt att skriva om
1. Vad har du för sommarplaner?
Jag har inga än så länge egentligen. Det blir nog en segelsemester med Saari och hennes familj, sen vet jag inget mer direkt nu. Förutm att chillaxa av bara den
2. När ska Puffen får gästblogga?
Får fråga den lille latmasken när han kan få nåt vettigt ur sej. Det kommer säkert snart
3. Kommer Missy tillbaka?
HAHA, jadu, hon ja. Jag ska försöka väcka liv i henne, hon är bra rolig hon
4. Vart är ditt favorit shoppingställe i Sth respektive Ume?
Uj, nu var det galet länge sen jag var i stockholm men punkstore är ju aldrig fel. Eller bluefox om man skulle vara rik som ett troll.
Umeå, tja...skopunkten? Haha. Även Lagerhaus, HM. Finns ju inte mycket kul här.
5. Senaste filmen/skivan/boken du köpt?
Köpa sa du ja....senaste skivan jag köpte var Light me up med Pretty Reckless. Böcker och film var så länge sen jag köpte, jag minns inte riktigt vad jag har handlat. Men jo, det var en Oates bok, Dödgrävarens dotter.
6. Kan du inte börja med dagens outfit?'
Det kan jag, även om det kanske inte blir varje dag, men finns intresset av att se vad jag har för kläder på mej så absolut :)
7. Kan du inte skriva mer sminktips?
Absolut. Håller själv på att lära mej mer och mer om smink så det kan bara bli roligt att skriva om
It's a thin line
2011-06-14 15:26:11Vissa personer har man haft i sitt liv så länge, älskat så villkorslöst att man inte trodde att det någonsin skulle vara på ett annat sätt.
Även om det funnits motgångar eller om man valt olika vägar i livet så har bandet alltid funnits.
Jag kom fram till en punkt där en vänskap blev som en infekterad tumör, som jag trots allt inte ville göra mej av med. Ett elakt virus spred sej i min kropp, sänkte de skyddande murarnas immunförsvar.
Jag blev så medveten om den otroligt tunna linjen mellan hat och kärlek, vilken svår balansgång det är.
Jag föll, över på fel sida, utan att veta om jag ville ta mej därifrån.
Kanske hade ödet tippat mej över för att få mej att se.
Mina ögon hade länge blundat för det svarta, infekterade.
Jag har gått över till andra sidan nu, till den villkorslösa kärleken, trots att min logik ibland säger emot. Jag gråter, skriker, jag älskar.
Vänskapen är för djupt rotad och även om den blir infekterad finns det ingen chans att förinta bölden som uppstår.
Den är en del av mej, dör den så dör en del av mej.
En del som jag bevisligen inte kan existera utan.
Att förlora en vän kan verkligen få en att förstå vad en annan betyder.
Även om det funnits motgångar eller om man valt olika vägar i livet så har bandet alltid funnits.
Jag kom fram till en punkt där en vänskap blev som en infekterad tumör, som jag trots allt inte ville göra mej av med. Ett elakt virus spred sej i min kropp, sänkte de skyddande murarnas immunförsvar.
Jag blev så medveten om den otroligt tunna linjen mellan hat och kärlek, vilken svår balansgång det är.
Jag föll, över på fel sida, utan att veta om jag ville ta mej därifrån.
Kanske hade ödet tippat mej över för att få mej att se.
Mina ögon hade länge blundat för det svarta, infekterade.
Jag har gått över till andra sidan nu, till den villkorslösa kärleken, trots att min logik ibland säger emot. Jag gråter, skriker, jag älskar.
Vänskapen är för djupt rotad och även om den blir infekterad finns det ingen chans att förinta bölden som uppstår.
Den är en del av mej, dör den så dör en del av mej.
En del som jag bevisligen inte kan existera utan.
Att förlora en vän kan verkligen få en att förstå vad en annan betyder.
styrka
2011-06-12 20:29:31Okej, jag bara spottar ur mej inlägg nu då men det dyker upp saker.
Jag insåg just en sak. En rätt stor sak.
Jag brukar alltid fnysa åt folk som kallar mej stark. Vaddå stark, fatta hur mycket sjuka grejer jag har gjort mot mej själv, fatta hur liten, svag och mesig jag har varit, etc. Stark? Jo men visst...
MEN! Det slog mej nu. Livet har kastat väldigt mycket skit på mej. Folk dör, folk sviker. Jag kraschar i marken, gång på gång på gång.
Trots detta står jag fortfarande på benen. Jag har inte gett upp. Jag försöker varje dag lära mej nya strategier för att överleva och dessutom försöker jag numera enbart lära mej BRA saker.
Självskador har varit mitt sätt att överleva, att hantera. Jag kan givetvis inte garantera att det aldrig händer igen, men det är inte längre mitt första val.
Jag har flera gånger tänkt tanken att det inte varit värt att kämpa, men kan inte heller bara ge upp. Varför kämpa sej blodig i flera år för att lägga ner?
Nåja. Jag inser iaf att jag faktiskt har mycket mer styrka an jag ger mej själv cred för.
Jag insåg just en sak. En rätt stor sak.
Jag brukar alltid fnysa åt folk som kallar mej stark. Vaddå stark, fatta hur mycket sjuka grejer jag har gjort mot mej själv, fatta hur liten, svag och mesig jag har varit, etc. Stark? Jo men visst...
MEN! Det slog mej nu. Livet har kastat väldigt mycket skit på mej. Folk dör, folk sviker. Jag kraschar i marken, gång på gång på gång.
Trots detta står jag fortfarande på benen. Jag har inte gett upp. Jag försöker varje dag lära mej nya strategier för att överleva och dessutom försöker jag numera enbart lära mej BRA saker.
Självskador har varit mitt sätt att överleva, att hantera. Jag kan givetvis inte garantera att det aldrig händer igen, men det är inte längre mitt första val.
Jag har flera gånger tänkt tanken att det inte varit värt att kämpa, men kan inte heller bara ge upp. Varför kämpa sej blodig i flera år för att lägga ner?
Nåja. Jag inser iaf att jag faktiskt har mycket mer styrka an jag ger mej själv cred för.
fantasibrist
2011-06-12 20:03:37
shoot.
ni kan fråga vad ni vill men jag hoppas ni hajjar att dumma frågor kommer få ett lika dumt svar, om inte värre. haha
Hon!
2011-06-12 19:20:36Okej, jag vet, det är drygt att läsa om andra människors snuttegull om sin partner. Man blir lätt kräkfärdig av för mycket gulliga, fina kanske lätt överpretantiösa kärleksförklaringar.
Därför säger jag det nu, ni läser vidare på egen risk.
När bröstkorgen nästan värker och hjärtat håller på att explodera måste man faktiskt få ut det på något sätt.
Jag klamrar mej fast vid min ängel för brinnande livet, försvinner hon så slutar jag nog andas.
Jag vet inte ens om mitt ordförråd räcker till att förklara denna kärlek, vet inte om jag kan så många honungsdrypande ord som vill ut.
Att få hålla hennes hand, att somna och vakna brevid henne, att få smeka hennes kind, att lyssna på hennes skratt, att torka hennes tårar är den största gåva någon gett mej på väldigt länge.
Det faktum att vårt snart 7 månader långa förhållande redan fått utstå väldigt mycket och vi fortfarande står stadigt, på fast grund. Vad säger man? Det känns lite som att hon kanske inte ens finns, utan att min hjärna skapat det perfekta, det onåbara, en underbar illusion.
Jag nyper mej själv i armen, jag nyper henne i armen för att förstå att hon verkligen finns.
Jag vet, detta börjar bli lite äckligt nu, jag fattar men jag måste få skriva det. Som jag sa, ni väljer själv om ni läser.
Mitt hjärta gör dubbelvolter.
Så ostigt nu.
Därför säger jag det nu, ni läser vidare på egen risk.
När bröstkorgen nästan värker och hjärtat håller på att explodera måste man faktiskt få ut det på något sätt.
Jag klamrar mej fast vid min ängel för brinnande livet, försvinner hon så slutar jag nog andas.
Jag vet inte ens om mitt ordförråd räcker till att förklara denna kärlek, vet inte om jag kan så många honungsdrypande ord som vill ut.
Att få hålla hennes hand, att somna och vakna brevid henne, att få smeka hennes kind, att lyssna på hennes skratt, att torka hennes tårar är den största gåva någon gett mej på väldigt länge.
Det faktum att vårt snart 7 månader långa förhållande redan fått utstå väldigt mycket och vi fortfarande står stadigt, på fast grund. Vad säger man? Det känns lite som att hon kanske inte ens finns, utan att min hjärna skapat det perfekta, det onåbara, en underbar illusion.
Jag nyper mej själv i armen, jag nyper henne i armen för att förstå att hon verkligen finns.
Jag vet, detta börjar bli lite äckligt nu, jag fattar men jag måste få skriva det. Som jag sa, ni väljer själv om ni läser.
Mitt hjärta gör dubbelvolter.
Så ostigt nu.
Farväl till Malin
2011-06-10 15:15:25Jag vet inte hur jag med ord ska kunna beskriva gårdagen.
Malins begravning väl väldigt vacker, hon fick ett värdigt avslut, vi fick ett fint farväl.
Prästen verkade otroligt empatisk, sa mycket fint om Malin.
Det var mycket tårar och smärta i kapellet men även värme och vackra ord som sas om Malin.
Logiken säger ju att ju att Malin ligger i kistan men det går inte förstå helt
Ett vackert foto på Malin och harpan som Saari skickade
Sov gott älskade vän!!!
Malins begravning väl väldigt vacker, hon fick ett värdigt avslut, vi fick ett fint farväl.
Prästen verkade otroligt empatisk, sa mycket fint om Malin.
Det var mycket tårar och smärta i kapellet men även värme och vackra ord som sas om Malin.
Logiken säger ju att ju att Malin ligger i kistan men det går inte förstå helt
Ett vackert foto på Malin och harpan som Saari skickade
Sov gott älskade vän!!!
Idag får Sharon ordet istället
2011-06-07 09:02:39I have to try
To break free
From the thoughts in my mind
Use the time that I have
I can say goodbye
Have to make it right
Have to fight
'Cause I know in the end it's worthwhile
That the pain that I feel slowly fades away
It will be all right
To break free
From the thoughts in my mind
Use the time that I have
I can say goodbye
Have to make it right
Have to fight
'Cause I know in the end it's worthwhile
That the pain that I feel slowly fades away
It will be all right
nörd
2011-06-06 16:04:45
Var ju tvungen att fixa detta oxå! Tänk om folk skulle gå å tro att jag bara hade 25 prenumeranter när det faktiskt är 28. Vilken status skulle det ge mej va?
hahaha
html+Elena Undone
2011-06-06 15:42:30Baah, just slagits med html-koder. Kan ju stolt säga att jag vann men jag blir helt skelögd av alla joxiga koder hit och dit (ja mer skelögd än vanligt menar jag då).
Har ju haft Malin som fixat allt, hon var varit min bloggsupport sen jag skaffade denna.
Nåja, att behöva fixa det själv är knappast det som svider mest med Malins bortgång.
Anyhow, såg en film igår. Elena Undone.
Typisk straight kvinna möter lesbisk brud, blir head over heals in love och sen med tillhörande drama, förvirring. Ni vet, klassikern i hela straight-gay scenariot.
Filmen var bra, visst, men temat är kanske lite uttjatat. Kommer säkert se den igen, men den kommer kanske inte hamna i dvd-hyllan.
Har ju haft Malin som fixat allt, hon var varit min bloggsupport sen jag skaffade denna.
Nåja, att behöva fixa det själv är knappast det som svider mest med Malins bortgång.
Anyhow, såg en film igår. Elena Undone.
Typisk straight kvinna möter lesbisk brud, blir head over heals in love och sen med tillhörande drama, förvirring. Ni vet, klassikern i hela straight-gay scenariot.
Filmen var bra, visst, men temat är kanske lite uttjatat. Kommer säkert se den igen, men den kommer kanske inte hamna i dvd-hyllan.
Mmmh...Tresor
2011-06-05 19:01:29Detta är världens bästa sätt att rättfärdiga godis till frukost
Mmmh...Tresor är chokladförklädd havrefras, med mjuk choklad i. Och alla vet ju att man får äta havrefras till frukost, det är helt legitimt.
Alltså...frukostflingor.
Och namnet sen...MMMH Tresor.
Sockerdemonen i mej gillar frukost
B som i...?
2011-06-04 22:43:31Tror jag ska döpa om bloggen till En bitterfittas ordbajs.
Pga just ovanstående låter jag bli att blogga nu
bitter_tjej_81
Pga just ovanstående låter jag bli att blogga nu
bitter_tjej_81
A quick note
2011-06-02 15:42:58För er som följer min blogg via domänadressen (maryjaneangel.com), jag är inte helt säker på huruvida den kommer finnas kvar länge till. Domänen var en present från älskade Malin så riktigt hur det blir nu vet jag inte.
Anyhow, skulle ni en dag inte hitta bloggen så beror det på att domänen inte finns kvar och ni måste gå via blogg.se.
Jisses vilken osammanhängande text...
Anyhow, skulle ni en dag inte hitta bloggen så beror det på att domänen inte finns kvar och ni måste gå via blogg.se.
Jisses vilken osammanhängande text...
In my darkest hour
2011-06-02 14:02:36
Så rätt!
2011-06-01 23:39:18
Så rätt!
Jag brukar ju inte....
2011-06-01 12:54:03Av principskäl brukar jag aldrig skriva in tester/frågor/jox i bloggen men eftersom läget är som det är och jag inte vill skriva enbart sorg och tårar så lägger jag in en frågegrej, for now.
Vad heter ni? - Mary och Saari
Hur träffades ni? - på en fest, men det var nästan två år innan det klickade
Hur länge har ni varit tillsammans? - drygt ett halvår
Är ni förlovade? - nope
Bor ni ihop? - nej, men vi är sällan inte hos varandra
Har ni barn? - vi har pälsiga barn
Har båda körkort? - nopes
Isåfall, vem kör bäst? - hon skulle säkert köra bättre än mej
Kommer du ihåg er första kyss? - japp. i en säng på psyk :P
Vem sa "Jag älskar dig" först? - hon
Vem är äldst? - Jag, i ålder men mentalt ligger vi lika
Vilka stjärntecken är ni? - Vädur
Vem fyller först på året? - hon, två dagar före mej
Vem är längst? - saari, men hur svårt är det
Vem sjunger bäst? - HON!
Håller ni i handen på stan? - ajjemen
Var nån av er oskuld när ni träffades? - njae
Kände ni varann innan ni blev ihop? - yep
Vad har ni gemensamt? - en hel del. musik, film, kamp, diagnoser (haha)
Blev du kär i första ögonkastet? - nej det tog som sagt typ två år
Har ni någon speciell låt? - innocence (avril), i choose you(Amanda Jenssen)
Har ni några "fri kort"? - Jag hade bestämt att Saari skulle få hångla med Malin....
Har ni stora framtidsplaner? - att överleva. Och leva
Har ni gråtit i varandras armar? - jodu
Har ni varit utomlands tillammans? - Nopes
Vilket är ditt bästa minne? - Oj, bara ett? Jag vet inte
Vem lagar bäst mat? - Vi är nog lika bra på det
Vad gör ni en vanlig vardagskväll? - Ser film, kramas, pratar
Ger ni alltid varandra en puss när ni ses? - alltid
Bodde ni långt ifrån varandra när ni träffades första gången? - inte direkt
Blir du lätt svartsjuk? - nej inte speciellt
Brukar ni bråka? - kanske hänt en gång, men inget stort gräl
Ringer eller SMS:ar ni mest? -50/50 kanske
Vilken är hans/hennes finaste kroppsdel? - hon har vackra händer
Vad använder ni för preventivmedel? - hahaha
Brukar nån av er prata i sömnen? - hon babblar på som bara den när hon sover
